Vikten av folkdans för olika kulturer

Folkdans har gynnat oss på fler sätt än vi kan tänka oss. Den fysiska träningen har ensamt förbättrat och bevarat vår hälsa och aktiva livsstil för den stora majoriteten av befolkningen. Det är inte ovanligt att ha aktiva folkdansare väl in i 80-årsåldern, fortfarande lika friska, glada och hjärtliga som när de började med folkdans.

Dansen har skapat och inspirerat en uppskattning för konstnärliga och kulturella bekymmer på ett sätt som få aktiviteter kan. Folkdansare har en förståelse för kulturer som ses med misstro och till och med förakt av mindre upplysta folk. Vi folkdansare har blivit välsignade med att få se kulturens sanna kulturarv, inte den kultur som framförts och utnyttjats av politiker och andra samhällsfigurer. Vi reser. Vi studerar. Vi uppskattar. Vi lär.

För att ge dansen det verkliga djupet av förståelse det förtjänar, måste vi lära oss att se dansen som en budbärare med en berättelse att berätta. Den här historien handlar om frågan: “Varför dansar folk på det viset de gör?” Denna fråga och strävan efter att finna svaret på frågan är en gåva som folkdansen i sig ger utövaren, då det blir en slags livslång relation mellan dansutövaren och den eviga, kulturella frågan.

För att fullt ut realisera det potentiella värdet av folkdans som både en social och rekreationshobby och ett område för allvarliga studier, måste dess unika DNA förstås. Det finns helt enkelt fyra ingredienser som kombineras för att skapa folkdans som inte är tillämplig på någon annan dansform:

Dansens etnologi: Vem dansade dansen? Var? När? Och varför? Vilken roll spelade dansen för människor och samhällen i sekulära och religiösa sammanhang? Äktenskapsmarknaden? Mandomssprov? Påsk?

Dansens karaktär: Ofta kallad “styling” – där frågan “varför dansar folk på det viset de gör?” står i centrum.

Förhållandet till musiken: Det är intressant med folkdanser som inte åtföljs av musik medan det finns andra danser som inte har en bestämd rytm. I båda fallen har dansen en kraftfull kontroll som håller ihop dansen trots den bristande musikaliska rytmen. De är dock sällsynta undantag; Musikalisk ackompanjemang är en integrerad del av dansevenemanget och överensstämmelse med rytmen anses vara av yttersta vikt.

Koreografi: Arrangemang av steg, figurer och motiv. Trots att det är det minst viktiga elementet i dansen är det här där alltför många folkdansare fokuserar sin uppmärksamhet, medan de försummar de första tre. Det bör noteras att det i vissa danser anses vara oförskämt och olämpligt att avvika från de föreskrivna stegen. Men det finns också andra typer av folkdanser som inte har sådana begränsningar, och improviserade variationer beundras – det är ett tecken på en fallenhet för danskonsten som till och med kan förstärka ens sociala status. Oavsett vad som är tillämpligt bör sederna förstås och respekteras.

Folk/etnisk dans existerar av en grundläggande anledning – och hundratals direkt relaterade orsaker: Den uppfyller de estetiska behov och omständigheter som dess skapare upplevt och längtat efter. Om de omständigheter som lägger grund till folkdanser försvinner så försvinner även folkdansen som växt fram som en konsekvens av de nämnda omständigheterna. Bara de av oss som bara älskar det som en konstform och fritidshobby – och enstaka sällsynta akademiker – är engagerade i att rädda den.

Vad är de estetiska krafterna som formar dansen? Varför skiljer sig Telemarkens dans i Norge så djupt från det i Sevilla, Spanien? Eller från Radomir i Bulgarien? Varför skiljer sig dansen från Shope-regionen så mycket från Novo Zagorsko, bara några kilometer bort i Thrakien? Varför finner romare i Transsylvanien glädje i att ta till sig mycket komplexa synkoperingar i dansen, medan ungarna som bor i nästa by är helt nöjda med dansrytmer i 4/4? Varför är de ungerska männens danser individuella, medan de rumänska männen dansar tillsammans? Varför dansar några Balkan-kededansörer i klockvisa cirklar, medan andra går emot? (Det har föreslagits att en av danserna följer solens riktning.)

Det här är frågor som lärda etnologer i många länder spenderar hela livet åt att svara på. De är frågor som kan ge folkdans djupet som ger denna dans mer pedagogiskt värde än någon annan. De är frågor som kan lära oss att “läsa” berättelsen som dansen berättar om människor som några av oss aldrig någonsin kommer träffa, men som vi ändå känner till genom dansens kraft.

Fördelar och nackdelar med folkdans och annan dans

Dans kan innebära en otrolig gemenskap. En kunnighet som genererar självsäkerhet och positiva erfarenheter. Man håller även igång kroppen som dansare och håller sig ofta vig och spänstig längre upp i åldern. Men är dansen alltid rent igenom positiv? jag skulle vilja säga folkdans för med sig fler goda saker än viss modern dans. Vi vet idag att psykisk ohälsa tyvärr är vanlig bland unga dansare. En anledning till detta är det höga trycket på i princip alla dansskolor i hela världen. Särskilt på de avancerade balettskolorna där kraven är höga drabbas eleverna av ohälsosamma tankar och beteenden. Det kan ofta handla om att man måste hålla vikten på en extremt jämn nivå för att optimera dansen. Det kan leda till en ätstörning som den drabbade får leva med resten av sitt liv, i värsta fall. Lärare kan vara hårda och i vissa fall vara nedlåtande i ett pedagogiskt syfte. Många skolor kräver att eleverna övar nästan dag som natt, och på många ballerinor antar fötterna en mer rak form efter allt dansande.

Det är av största vikt att dansskolor runt om i världen inser sitt ansvar och stödjer eleverna. Om man upptäcker ohälsosamma beteendemönster i tid är oddsen för ett tillfrisknande större. Det är inte ett lika stort tryck på folkdansen. Det är nästan alltid bara en hobby, en fritidsaktivitet. Visst kan man tävla i folkdans, men det är väldigt sällan tävlingarna är på för seriösa nivåer med hög rivalitet. Många som tävlar i folkdans menar snarare att dansen är ett sammanhang, att man träffar många nya folkdansare när man är ute och tävlar. Det kan innebära kunskapsutbyte och nya vänner. Man stödjer helt enkelt varandra mer inom folkdansen än inom dans där många sliter som djur för att bli tillräckligt bra för att kunna försörja sig på sin dans.

Det är dock viktigt att komma ihåg att dans på avancerad nivå också kan innebära mycket positivt, och ofta gör det. Många dansare älskar det de gör och vet att det finns goda chanser att bli en professionell dansare om man lägger tillräckligt med tid på det. Dansen i alla dess former är även populär underhållning för allmänheten vilket skapar jobb. Det finns forskning på att fysisk aktivitet såsom dans hindrar barn och unga att hamna i dåliga vanor. Dans och annan konst förebygger helt enkelt kriminalitet och kan förändra livet helt och hållet på en ungdom. Det blir ett sätt att uttrycka tankar och känslor som kanske inte alltid är så lätta att prata om.

Därför är det vanligt att man har olika danskurser på ungdomsgårdar runt om i Sverige. Många kommuner försöker hålla kurserna gratis just för att nå ut till dem som kanske inte har råd att betala en kursavgift. Det hålls även mycket lätta danskurser för äldre. Det har visat sig ha många positiva effekter på de äldre som annars kanske inte kommer utanför sin bostad så mycket. Än mindre rör sig särskilt mycket, och då kan dans göra underverk med stela leder.

Dessa kurser är ofta i lite mer moderna danser som exempelvis Zumba. Lättare folkdans är också en vanlig aktivitet bland äldre. Många har dansat pardans hela livet. En intressant fråga är hur vi kommer vilja dansa när vi blir så gamla, om vi kommer vilja köra breakdance eller den så kallade krogdansen som många ägnar sig åt på dansgolven på barer om helgerna.

Folkdansens framtid

Folkdanserna är i många fall mycket, mycket gamla. Även om de fortfarande är ett vanligt inslag vid olika firanden och uppträdanden kan man ändå fundera över hur mycket folkdans som kommer att existera i framtiden. Kommer vi att klä oss i folkdräkter och dansa armkrok med det motsatta könet till spelande fioler? Det kan ingen veta.

En kvalificerad gissning är att man i framtiden kommer att prata om eror av folkdans. Det kanske kommer att finns äldre folkdans, som man då menar är den folkdans vi tänker på som folkdans idag. Men så kommer det kanske även att finnas en nyare tradition av folkdans, som innefattar street dance, discodans, helt enkelt moderna danser som man idag kan gå och lära sig på dansskola.

Om man tänker efter vore det inte så märkligt, traditioner är ju egentligen trots allt sånt som många i ett samhälle gör samtidigt under en lång period. Just nu dansar man modern dans. Man dansar hiphop och balett och en massa andra danser. Man klär sig i säckiga kläder om man dansar tuffare dans, utmanande kläder om man dansar sexig dans och trikåer om man dansar balett. Man dansar till en viss sorts musik beroende på vad man dansar. Musikbranschen och danstrenderna gynnar varandra, idag skrivs mycket musik i syfte att passa till olika danser.

Så egentligen kanske vi har fått nya folkdanser redan nu, även om det inte kommer stå tydligt förrän långt in i framtiden. Om trehundra år har vi förmodligen fått gott om nya danser som är populära då, och de danser som vi anser moderna idag, hiphop och jazz till exempel, kanske då framstår som gammaldags och tråkiga.

Dansskolor

Dansintresset är omåttligt stort och utbrett i hela världen. Det finns gott om kurser och andra tillfällen att lära sig de gamla folkdanserna, men de professionella skolorna är mer inriktade på de moderna danserna. Om man är flitig och duktig kan man studera vid en dansakademi. Här är några exempel på kända dansskolor:

Balettakademin i Stockholm. Denna utbildning är känd för att vara hård och intagningsproven är mycket svåra. Dansare ifrån hela världen utbildar sig varje år på Stockholms balettakademi.

Kirov Academy of Ballet är en dansskola i Washington som utbildat många kända balettdansare. Skolan inriktar sig på den ryska baletten och lärarna är stränga och hårda.

Juliard är ett universitet i USA som utbildar inom flera dansgenrer. De är berömda för sin utbildning i modern dans och det är alltid extremt många som söker utbildningen.

Olika folkdanser runt om i världen

Man kan se geografiska likheter mellan folkdanser. Det är till exempel inte så stor skillnad på den finska, åländska och svenska folkdansen. Däremot är det stor skillnad på låt oss säga den kinesiska folkdansen och den svenska.

Hambo är en populär folkdans. Man kan kanske inte säga att den är helt igenom svensk då den utvecklades ur polskan som var en europeisk folkdans. När en ny dans etablerar sig i de svenska folkhemmen skrivs ny musik menad att passa dansens rytmer. Då blir dansen ännu mer populär. Vi har ett rikt arv av melodier skrivna för att dansa hambo. Varje år arrangeras ett mästerskap i hambo också, den så kallade Hälsingehambon. Det finns olika typer av hambo, karaktäristiskt för dansen är att den består av tre olika steg som upprepas.

Bhangran är ett bra exempel på hur en gammal folkdans utvecklats i modern tid. Det var en dans som dansades i Indien och Pakistan för att främja skörden, som emigranter till Storbritannien sedan tog med sig. På sent 1900-tal lyftes dansen och framför allt dess musik. Den blandades med sköna reggaetoner och bildade en helt ny genre som blivit mycket populär världen över.

Bukagu är ett samlingsnamn på en rad asiatiska danser, främst från Kina, Korea och Indien. Dessa danser dansades vid hoven av utbildade damer. Det är viktigt med arm- och handrörelser i dansen. Man kan säga att geishornas dans är en sensuell typ av Bukagu.